onsdag 19 mars 2014

Ingen vill sitta ensam

Jag jagar genom träslöjden i ett ärende, fortsätter in i syslöjden, och där står hon:

- Ingen vill vara ensam!
- Nej, det har du ju rätt i.
- När jag ser någon sitta ensam, går jag dit, för ingen ska sitta ensam.

Det är sant. Hur många gånger har vi inte hört det? "Det är okej. Jag trivs med att sitta själv". Det är inte okej. Alla vill ha gemenskap.

När eleverna går in i klassrummet, ska de vara trygga. Trygghet är bland annat att veta var man ska sitta och med vem man ska sitta. Slippa vänta på att bli vald eller bortvald. Slippa komma för sent bara för att själv kunna låtsas välja ensamheten. Det är min skyldighet som lärare att skapa den tryggheten. Jag väljer. Inte eleven.

Det gäller också vid grupparbete. Ibland behöver man samarbeta med någon som man känner sig trygg med. Ibland är det viktigt att göra en liten uppgift med precis vem som helst, bara för att känna att det går. Ibland behöver man en samarbetspartner som utmanar. Det är mitt jobb att veta vad som behövs.

När jag var liten tillämpades fortfarande ibland den där gräsliga, men smidiga lagindelningsmetoden, ni vet: Jag tar den, och du tar den och jag tar den och den är kvar till dig. Jag var den som ofta var kvar, och innan lagledaren hann visa sitt missnöje, skyndade jag mig att säga: 

- Jag är avbytare. Det är okej.

Sen satt jag där och tittade på medan andra hade roligt. Det var väldigt tråkigt, men ändå bättre än:

- Ta bollen då! Kom igen!

Vi kan inte göra alla till bra basketspelare eller till de populäraste i klassen, men en sak kan vi göra. Vi kan se till att ingen sitter ensam. Vi kan styra samarbetet för allas bästa. Vi kan ta oss tid att pussla ihop ett klimat där alla kommer till sin rätt så bra som möjligt.

Ingen vill sitta ensam.

lördag 15 mars 2014

Planering för Utvandrarna i svenska, svenska som andraspråk och historia för år 7 - 9



1.       Förankring i kursplanernas syften

Eleverna ska få möjlighet att utveckla

Sv/Sva:

·        sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
·        sin förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
·        sin förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
·        sin förmåga att välja och använda språkliga strategier,
·        sin förmåga att urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer och
·        sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden genom mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande.

Historia:

·        sin förmåga att använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
·        sin förmåga att kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
·        sin förmåga att reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv och
·        sin förmåga att använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används. 

2.      Förkunskaper och elevinflytande

Vi föreställer oss att eleverna har ganska små förkunskaper om den historiska perioden som romanen Utvandrarna ev Vilhelm Moberg utspelar sig i. Dock förutsätter vi efter vårt tidigare arbetsområde ”Jag i världen” att eleverna har en viss förkunskap kring migration till eller från Sverige. De kommer att ha stor möjlighet att påverka utformningen av dagbokstexterna, de löpande diskussionerna och reflektionerna kring innehållet samt det avslutande momentet som behandlar Mobergs författarskap.

3.      Innehåll

Sv/Sva:         • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang,
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp­byggnad och språkliga drag (Eleverna kommer att skriva dagbokstexter ur två av Utvandrarnas huvudkaraktärers perspektiv, Karl Oskars eller Kristinas),
• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets-och livsfrågor. (romanen respektive filmen Utvandrarna och musikalen Kristina från Duvemåla),
• Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms-och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.
Historia:        • Migration inom och mellan länder.
• Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.
• Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.

4.      Konkretisering av mål

Genom att identifiera sig med bokens karaktärer skriver eleverna in sig i historien och får en djupare förståelse för den. Samtidigt vill vi att de ska utveckla sin egen identitet genom att väga de historiska levnadsvillkoren och migrationen mot sina egna levnadsvillkor och upplevelser av migration.

5.      Övergripande mål ur läroplanens allmänna del

Eleven kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.
Lär­­ar­en ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får möjligheter till ämnesför­djupning, överblick och sammanhang. Skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö samt succ­­ess­ivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan.

6.      Arbetssätt

Själva berättelsen Utvandrarna behandlas ur tre perspektiv.
1.      Belysande och dramatiska delar ur berättelsen läses högt och tyst, individuellt och gemensamt. Luckor i berättelsen fylls ut genom att läraren ”läsberättar” ur romanen.
2.      Sånger ur musikalen Kristina från Duvemåla.
3.      Delar ur Troells filmatisering.

Vi arbetar parallellt med en storylinemodell där vi gör nedslag vid olika tidpunkter i berättelsen och eleverna skriver Karl-Oskars eller Kristinas dagbok.

Avslutningsvis arbetar vi med hem- och expertgruppsinlärning av Mobergs författarskap och hans historiska förebild till Karl-Oskar, Andrew Petersson. 

Förslag till arbetsgång för Utvandrarna

Vecka
Lektion
Ge läxa:



Berätta om Utvandrarna av Vilhelm Moberg
Titta på Mobergväggen. Vad ser vi?
Läs Kung i stenriket, kap 2, s 19-22, om hur Karl-Oskar och Kristina träffades
Lyssna till Duvemåla hage och Min lust till dig.


Gör dagboken  personlig, lite ”gammal”.

Dagbok 1: 1844 efter bröllopet



Berätta om Ljuders socken och om bondelivet.
Läsberätta Kung i stenriket, kap 2, s 22-31, om barn, skulder, missväxt och Amerikatankarna år 1845-1848.
Berätta om religionens roll.
Läs Karl Oskar och Kristina, kap 1, Branden, i häftet.


Textfrågor

Dagbok 2: 1848 efter branden




Läs Om en veteåker och ett fat korngrynsgröt, kap 6,  i häftet och se på filmen om hur Anna dör och om Amerikabeslutet.
Lyssna till Missväxt först och Kom till mig alla sist.


Textfrågor

Dagbok 3: 1849 efter Annas död



Berätta om Robert, husagan och drängsystemet.
Läs högt om örfilen i Med måttlig husaga, kap 1, s 100-103 eller se på filmen (direkt efter branden).
Se på filmen om nattvarden.
Lyssna till Ut mot ett hav och Nej.
Berätta om avfärden och skeppet Charlotta. Visa gärna avsnitt ur filmen om tiden ombord.
Lyssna till Löss.


Skriv packlista till Amerika-kistan

Dagbok 4: 1850 ombord på skeppet




Läs högt En bonde bockar för sista gången, kap 1, s 191-194.
Titta på kartan över USA i häftet.
Se slutet av filmen från New York till Ki-Chi-Saga
Gruppindelning och textindelning till hem- och expertgrupper.


Expertgrupps-läxor om Moberg och Peterson




Förbered redovisning i expertgrupper
Redovisa i hemgrupper
Utvärdera individuellt efter gruppdiskussion



Kommentar: När eleverna kommit in i arbetet med dagboken, började flera pojkar skriva om känslor för första gången. Dagboken får inte komma bort, eftersom den utgör det viktigaste bedömningsunder-laget. Andraspråkseleverna behöver mycket hjälp med att förstå texterna ur Utvandrarna. Vissa grupper älskar sångerna, medan andra tycker att de är fjantiga. Anpassa! Filmen finns med text på biblioteket, och fungerar om den visas i korta avsnitt. Vi köpte den. Texterna om Mobergs författarskap hämtade vi i Magasinet och om Peterson på Andrew Peterson-sällskapets hemsida.


Frågor till texterna



1. Innan du börjar läsa: Förutspå innehållet

Titta på rubriken och bilderna. Vad tror du att texten handlar om?

2. Medan du läser: Ställ frågor

Vem handlar texten om?
Var och vilket år ungefär utspelar den sig?
Vad händer?
Varför händer det?

3. Medan du läser: Red ut oklarheter

Vilka ålderdomliga (gammaldags) uttryck hittar du? Vad betyder de?
Vilka dialektuttryck hittar du? Vad betyder de?

4. Efter att du har läst klart: Sammanfatta

Vad är det viktiga i den här texten?
Varför får du läsa just den här texten, tror du?
 

tisdag 11 mars 2014

Lärmodul om läsförståelsestrategier i faktatext

Denna lärmodul eller mini-studiecirkel är också publicerad i Facebookgruppen Lärmoduler för kollegialt lärande och på KvUtiS | Utbildning – Alla ska lyckas! - Svedala kommun 

Läsförståelsestrategier i faktatext för år 4-9

Flera studier har visat att särskilt de elever i olika åldrar som behöver mest stöd drar nytta av en strukturerad och explicit undervisning om läsförståelsestrategier. Denna undervisning innefattar inte bara svenskämnet, utan alla skolans ämnen, framför allt de naturvetenskapliga och samhällsorienterande ämnena.

Moment A individuella förberedelser    

Den mest kända modellen för undervisning i läsförståelsestrategier kallas reciprokal teaching - RT. Den kallas i Sverige också reciprok undervisning - RU. Barbro Westlund skriver i sin bok Att undervisa i läsförståelse: ”Modellen bygger på Browns och Palincsars forskning som påbörjades på 1980-talet. Eleverna turas om att inneha lärar- respektive elevrollen i smågrupper. På så sätt blir modellen reciprok. Modellen kan användas både i helklass och i smågrupper. De grundstrategier som ingår behöver inte utföras i en speciell ordning, utan kan anpassas efter den text som ska bearbetas. Man behöver inte använda alla strategierna varje gång, men bäst effekt ger modellen om man använder mer än en av strategierna åt gången. Eleverna ska veta att en expertläsare använder alla fyra strategierna på ett flexibelt sätt. De fyra grundstrategierna är:

  • att förutspå
  • att ställa frågor
  • att reda ut oklarheter
  • att sammanfatta.”

Transaktionell strategiundervisning -TSI - har utvecklats ur RT, och bygger på samma fyra grund-strategier, men är inte ett lika strikt program. Det är snarare lärarens förhållningssätt till läsundervis-ningen som utgör skillnaden. Lärarens roll är inte att bedöma om svar är rätt eller fel, utan att lyssna på hur eleverna sätter ord på sin läsförståelse. Modellen kallas transaktionell, eftersom den bygger på två principer: utbyte av strategier mellan lärare och elever och av det meningsskapande som sker mellan lärare och elever ur texten. Strategierna ska alltid vara väl integrerade med ämnesinnehållet. Eleverna använder även lässtrategierna på egen hand. De sätter t ex post-it-lappar på texten där deras förståelse sviktar, och diskuterar sedan sina läshinder med kamrater eller lärare. Läsningen ska både vara aktiv och kräva delaktighet.


TSI utmärks av:

  • läsundervisning hela läsåret och helst under hela skoltiden,
  • några få effektiva strategier,
  • undervisning i strategianvändning när det behövs,
  • att lärare och elever modellerar för varandra genom att tänka högt,
  • fokus på nyttan av strategianvändning och
  • dialog om strategierna inspirerar till personlig texttolkning.

Texterna bör bearbetas gemensamt. Modellen Thieves tränar elevernas förmåga att förstå dispositionen i en faktatext och hur den kan underlätta läsningen. Syftet är att låta eleverna inta en aktiv läsarroll redan innan de börjar läsa. Namnet syftar på att eleverna ska stjäla information ur texten. Läraren tänker högt och eleverna följer med i sina böcker:

”Vad säger oss bokens titel? Finns det olika möjligheter? Vad säger rubrikerna? De är som minititlar. Kan vi med hjälp av dem ställa frågor som vi får svar på när vi läser? Hittar vi några faktarutor? Kan vi göra frågor av faktarutorna? Kan vi ställa några hypoteser?”



Vid varje fråga väntar läraren in elevernas funderingar och synpunkter. När läraren har visat hur man tillämpar modellen Thieves, får eleverna parvis prova den på andra kapitel i boken. Därefter diskuterar lärare och elever om metoden fungerar.



  • Title. Läs titeln och formulera en hypotes om vad texten handlar om.
  • Headings. Läs alla rubriker och kontrollera om det finns faktarutor. Med hjälp av de ledtrådarna formulerar du själv frågor som du tror att texten ger svar på.
  • Introduction. Läs introduktionen till kapitlet. Finns det mer viktig information i början av texten? Ställ en hypotes om textens huvudidé. Varför tror du att författaren skrev texten?
  • Everything I know. Tänk på allt du sett, läst eller redan vet om ämnet i kapitlet. Skriv ner det.
  • Visuals. Titta på bilder, diagram eller kartor och se om det finns bildtexter. Finns det nyckelord i marginalen? Varför är de med? Finns det ord i marginalen, ord markerade med fet stil eller kursiveringar? Detta ger dig viktig information!
  • End of chapter material. Finns det en sammanfattning i slutet av kapitlet? Finns det frågor? Det här är viktigt! Här kan du verkligen plocka ut viktig information om vad författaren vill att du ska kunna.
  • So what? Varför skrev författaren den här texten? Varför läser jag det här? Har jag någon nytta av den här kunskapen? Hur då i så fall? Varför vill läraren att jag ska läsa just den här boken? Att veta syftet hjälper mig att förstå bättre.
VÖL-strategin aktiverar elevernas förkunskap:


Vet
Önskar veta
Lärt mig
Myrorna bor i en stack. Jag vet att det finns soldater.
Det finns en stor myrstack nära vårt hus.
Jag tycker att myror är äckliga.
Hur hittar myror?
Kan myror prata med varandra?
Hur många myror finns det i världen?
Varför bor de i en stack?
Varför har de olika färger?
Myror pratar med sina antenner.
De kan bli flera år gamla.
Mina tankar:
Jag trodde myran hade fyra ben, men det stämmer inte.
Jag hittade inte allt jag ville veta.
Strategi: Jag blundar och funderar på vad jag redan vet.
Strategi: Jag ställer frågor som jag vill få svar på.
Strategi: Jag sammanfattar vad jag vet nu och hur jag tänkte.



Uppföljande samtal med eleverna är viktiga. Den första spalten gör eleverna medvetna om hur mycket de kan om de aktiverar sin förkunskap. Den andra spalten aktiverar elevernas nyfikenhet. Den tredje spalten ger information om svar och lärdomar. Man behöver också få veta hur man ställer rätt typ av frågor och hur man går vidare om man inte hittar svar. (Se affisch och formulär som bilagor.)


Tankekartor, diagram och liknande grafiska modeller underlättar förståelsen av texten. De strukturerar tanken och avlastar arbetsminnet, genom att tankarna synliggörs på papperet. Vissa elever vill skriva om texten med egna ord, dvs göra parafraser, eller skriva nyckelord. RT-modellen inkluderar skrivandet, så att det uppstår ett ömsesidigt samband mellan att läsa och att skriva.

Checklista efter läsningen

  1. Jag upptäcker att det inte finns något sammanhang i texten. Antingen har jag läst fel eller också är det något fel på texten. Åtgärd: Jag läser om och kontrollerar.
  2.  Jag inser att jag inte har alla fakta för att kunna svara på en fråga. Åtgärd: Jag går tillbaka i texten för att hitta det som fattas. 
  3.  Jag inser att det finns ett antal ord i texten som jag inte förstår. Åtgärd: Jag använder ordlistan eller tar reda på vad orden betyder på ett annat sätt. 
  4.  Jag saknar tillräckliga bakgrundskunskaper, och det är därför jag inte förstår texten. Den är helt enkelt för svår för mig.

En konstruktiv läsare

    • överblickar först texten samt bedömer innehållet och vad som är viktigast,
    • läser det som verkar viktigt mer uppmärksamt och noggrant än resten av texten,
    • försöker koppla ihop textens delar till en helhet och utnyttjar bilderna för att förstå texten,
    • aktiverar sin förkunskap för att förutse och tolka innehållet,
    • är ständigt beredd att ompröva sina hypoteser,
    • reviderar vid behov sin förkunskap efter läsningen,
    • försöker läsa mellan raderna om det krävs,
    • försöker resonera sig fram till innebörden av okända ord eller tar reda på den,
    • använder strategier för att komma ihåg innehållet, t ex understrykningar, repetition eller anteckning av nyckelord, visualisering, sammanfattning, parafras, frågor osv.,
    • övervakar sin läsförståelse,
    • ändrar strategier när förståelsen så kräver,
    • bedömer kvalitet, validitet och relevans i texten,
    • kan föra en tänkt dialog med författaren och reflektera över författarens motiv,
    • planerar hur kunskaperna från texten ska användas i framtiden.

Källa: Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse. Stockholm: Natur & Kultur.

Sammanfattning av verktygen och läsförståelsestrategierna

Modell/metod                                         Strategi                               


Thieves                                                   Förutspå

VÖL                                                       Ställa frågor    och Reda ut oklarheter

Checklista efter läsningen                      Ställa frågor och Reda ut oklarheter           

Tankekarta, stödord, parafras                 Sammanfatta


Se filmen Att undervisa i läsförståelse, en föreläsning av Barbro Westlund (43:27)

Moment B Kollegialt arbete



Titta på filmerna och diskutera sedan frågorna:

  • Hur har vi själva märkt att elevernas läsförståelse har minskat?
  • Har det fått oss att anpassa undervisningen på något sätt?
  • På vilket sätt har vi arbetat med liknande strategier tidigare?
  • I vilka situationer är det viktigast för eleven att förstå det hen läser?
  • Vad har våra elever att vinna på att arbeta med läsförståelsestrategier?
  • Vilka reaktioner kan vi förvänta oss från eleverna, och hur bemöter vi dem?                                 

Planera tillsammans


Tider för träffarna

  • En gång i månaden?
  • Tidsåtgång 75-120 minuter?
  • Tid mellan träffarna?
  • Digitala träffar?

Vilka ska delta?

  • Piloter eller samtliga?
  • Frivilliga eller ”kommenderade”?

 Lärlagens sammansättning

  • Liknande arbetsuppgifter (t.ex. tidigare årskurser, ma/no )
  • Blandade ämnen/ blandade årskurser
  • Hybrider av ovan
  • Antal i varje lärlag?

 Struktur och roller

  • Vem leder samtalen?
  • Tidsramar och mötesformer?
  • Hur dokumenteras samtalen? Vem, vad och hur?
  • Hur garanterar vi att alla blir delaktiga vid varje träff?

 Syfte och fokus

  • Att välja lärområde - Hur gör vi för att välja?
  • Tidsplan för arbetet med lärområdet?

 Moment C Aktivitet


Nu ska du genomföra egna lektioner där du introducerar läsförståelsestrategier med hjälp av verktygen Thieves, VÖL, checklista och tankekarta.

 Lektion 1


  1. Berätta om läsförståelsestrategierna.
  2. Modellera Thieves genom att använda verktyget på en text och modellera/tänka högt. Synliggör att det är läsförståelsestrategin Förutspå som “jobbar”.
  3. Låt eleverna testa Thieves två och två på en text och modellera inför varandra.
  4. Diskutera arbetssättet och Thieves tillsammans med eleverna.

 Lektion 2


  1. Modellera VÖL-strategin genom att visa på en text, gärna samma som förra gången. Synliggör när de olika läsförståelsestrategierna ställa frågor och reda ut oklarheter jobbar.
  2. Låt eleverna testa själva igen genom att modellera för varandra.
  3. Diskutera och jämför de båda verktygen

 Lektion 3


  1. Modellera checklistan efter läsning. Synliggör återigen strategierna Ställa frågor och Reda ut oklarheter.
  2. Låt eleverna testa. Här gäller det att de verkligen HAR LÄST texten.
  3. Diskutera och jämför checklistan med de övriga verktygen.

 Lektion 4


  1. Modellera verktyget tankekarta, som eleverna troligen känner igen från andra situationer, Det är svårt att sammanfatta bra, så var tydlig med hur du tänker och gör.
  2. Låt eleverna testa. Många kan behöva mer stöd i detta moment.
  3. Diskutera och jämför verktygen och hela arbetssättet.

 Moment D Gemensam uppföljning


Diskutera efter varje moment


  • Hur mottogs idén av eleverna? Spontana reaktioner?
  • Vilken text valde du att modellera? Hur fungerade det?
  • Vilken text fick eleverna testa själva på?
  • Hur har de arbetat? Skillnader mellan olika elever?
  • Övriga observationer och reflektioner?
  • Vad framkom i diskussionen efteråt?

Sammanfatta


Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.

Avslutande diskussion


  • Hur tänker du kring läsförståelseundervisning nu?
  • Hur breddar vi och fördjupar arbetet med läsförståelse?

 Läs mer om läsförståelse:

  • Barbro Westlund: Att undervisa i läsförståelse
  • Barbro Westlund: Aktiv läskraft
  • Monica Reichenberg: Vägar till läsförståelse
  • Monica Reichenberg och Ingvar Lundberg: Läsförståelse genom strukturerade textsamtal
  • Ingvar Lundberg: Konsten att läsa faktatexter
  • Britta Stensson: Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning
  • Pauline Gibbons: Lyft språket, lyft tänkandet
  • Susan Zimmermann och Ellen O Keene: Tankens mosaik
  • En läsande klass: Träna läsförståelse. Studiehandledning F-6

Ett fat korngrynsgröt och läsförståelsestrategier

Idag läste jag ännu ett utdrag ur Utvandrarna med två av mina fyra klasser i åttan. Först gjorde vi tillsammans en resumé om vad som hänt tidigare i berättelsen. Sedan försökte vi förutspå vad avsnittet "Ett fat korngrynsgröt" skulle handla om, som utspelade sig under nödvintern i början av år 1849. Utifrån bilder, titel och förhistoria drog eleverna kloka slutsatser om att det nog handlade om matbrist och att människorna såg trötta ut. Sedan började vi läsa. Vi växlade mellan högläsning och textfrågor som utgick från de fyra strategierna förutspå, fråga, utreda och sammanfatta, där vi ju redan var klara med att förutspå. Eleverna hade ganska lätt att hitta rätt i handlingen, när de hade hjälpts åt med att identifiera huvudpersoner och orsakssamband. Vi lade ganska mycket tid på att utreda vad som var dialekt och vad som var ålderdomligt. Vi hamnade i en lång utvikning om svält nu och då, och om hur våra magar fungerar!


måndag 10 mars 2014

Varför en blogg?

Ja, det har jag verkligen frågat mig. Vem vill läsa det jag skriver? Nu har jag emellertid tagit mod till mig, bitit huvudet av skammen och slängt ut Jante. (Nåja, ställt in honom i klädkammaren). I vilket fall: Såhär tänker jag för tillfället om vad en blogg ska vara bra för:

Jag är nybliven förstelärare i Jönköpings kommun, faktiskt en av de första tre, som dessutom genomgick ett meriteringsprogram. Det har förändrat mycket i mitt lärarliv. Jag har lärt mig mycket om mitt yrke, men också om utsatthet, och det har inte varit odelat positivt.

Jag är nybliven deltagare i det Utvidgade kollegiet i sociala medier, där jag varje dag får lära mig mycket nytt, mer än under hela min utbildning (ingen överdrift) och mer än under mina 13 år som lärare. Jag vill ge tillbaka till detta underbara nätverk och utveckla det ytterligare.

Jag har kommit att intressera mig för läsutveckling genom lärorika grupper på Facebook, formativ bedömning genom mitt meriteringsprogram och nu på sistone begripit att det finns hur mycket som helst att lära, och att jag bara har börjat upptäcka lärandets landskap. Säkert kan jag inspirera andra lärare i samma situation, så att fler vågar pröva, fråga, göra fel och utvecklas.

Det är väl ändå en början? Jo, det höll jag på att glömma: eftersom jag är fåfäng har jag kollat med några andra som bloggar om de tycker att jag borde börja blogga, och det tyckte de, så det är lite deras fel...

Fortsättning följer.