lördag 10 december 2016

Grammatik med språklaboration i Svenska 2

 (Uppdaterat 2018-04-05)

Första gången jag hade detta moment gjorde jag på ett liknande sätt med presentationer, filmer och övningar om ordklasser, nominalfraser och satslära samt en avslutande språklaboration, där eleverna fick undersöka en egen text med hjälp av sina nyvunna kunskaper. Detta beskrev jag i inlägget Grammatiklaboration - svårt, men upplysande. Där länkar jag också till inläggen av Katarina Lycken Rüter och Charlotta Aspelin, vilkas upplägg jag har inspirerats av och anpassat vidare. Då fann jag att laborationen var både lärorik för eleverna och en tydlig examinationsuppgift, men att de hade behövt befästa sina begrepp bättre, för att kunna använda dem i sina analyser. Sedan dess har jag varje år gått igenom och ytterligare anpassat hela mitt material samt kompletterat arbetsområdet med ett grammatikprov.

Syftet med ett prov är dels att få ett större bedömningsunderlag, dels att höja motivationen att lära in de grammatiska begreppen. Efter avslutat arbete med språklaborationen gör jag en helhetsbedömning. Om textanalysen blir alltför tunn eller inte avslutas, kan resultatet av grammatikprovet bli avgörande. Det kan alltså bli aktuellt med omprov för den, vars prestationer varit alltför svaga i såväl provet som texten.

Jag har tagit bort en hel del detaljer om ordklasser och satsdelar samt satsschemat. Istället har jag lagt till satsradning och fler övningar på nominalfraser, centrala satsdelar och fundament. Häftet innehåller numera inte bara övningar, utan även sammanfattning av alla viktiga fakta i presentationer och filmer. Hela arbetsområdet är nu hårdare fokuserat mot de kunskaper eleverna behöver för att kunna utveckla ett formellt skriftspråk med variation och koncentration, vilket är en utmaning för många av mina elever, vilka är ovana läsare och skribenter.

Så här ser veckoplaneringen ut i mina Svenska 2-grupper, som jag träffar på fredagar under ett pass på två och en halv timme:


vecka 1
Introduktion av grammatikbegreppet med repetition av ordklasser inklusive min egen film och genomgång av de nya svåra begreppen finita och infinita verb. Övningar på finita och infinita verb i grammatikhäftet . Läxa att repetera det vi har gått igenom.

vecka 2
Snabbtest om ordklasser. Genomgång om nominalfraser med min film samt repetition av satsdelar och användningen av de och dem. Tyvärr tänkte jag inte på att en av eleverna var färgblind, vilket ställde till det, när min genomgång av satsdelar till stor del byggde på färger. Detta moment upplevdes av eleverna som lite lättare och många tyckte faktiskt att det var ganska kul att klura med rutorna i schemat.Övningar i häftet, där eleverna får identifiera och skapa nominalfraser, ta ut de viktigaste satsdelarna samt både förklara och träna på de och dem, vilket de flesta inte alls behärskar. Allt fler elever vittnar om att detta är den viktigaste behållningen av grammatikundervisningen.


vecka 3
Genomgång med filmer av  Charlotta Aspelin om huvudsats, bisats och fundament   samt om satsradning. Det senare har jag lagt till nyligen, eftersom alltfler elever radar sina huvudsatser utan att binda ihop eller skilja dem åt med skiljetecken. Satser är knepiga att förstå.


vecka 4
Grammatikprov, vilket jag av naturliga skäl inte lägger ut här. Eleverna fick också i läxa att leta rätt på en text av formell karaktär, som de har skrivit tidigare. De flesta elever väljer en argumenterande text, som de har skrivit i ettan, och där kan det vara svårt att finna bra exempel på exempelvis utbyggda nominalfraser. Allra bäst underlag fick de elever som valde en text i historiekursen, som alla läser i tvåan.

vecka 5(-6)
Genomgång om formellt språk och språklaboration med Charlottas film. Uppgiften finns detaljerat beskriven i detta dokument, där jag även har med ett par exempeltexter från tidigare elever. Mina elever skriver i Google Drive, där jag ger dem lärarrespons innan de får bearbeta sin text. Alla texter har minst tre frågeställningar. Här är några exempel, och de två första är obligatoriska:
  • Bygger jag ut mina nominalfraser?
  • Varierar jag mina fundament?
  • Varierar jag fundamentens längd?
  • Satsradar jag?
  • Varierar jag meningslängden?
  • Använder jag de och dem rätt?
Den sista frågeställningen blev självklar för alla som har minsta svårighet med detta, dvs en majoritet. Det ska bli spännande att i höst se hur vi kan få bukt med den nyaste frågeställningen: satsradning.
 

6 kommentarer:

  1. Hej!
    Jag kommer ev att arbeta på yrkesprogram i höst så din blogg blir en guldgruva att ösa ur för mig.
    Tack för att du delar!
    mvh Jaana

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Kul med respons! Jag har själv haft ovärderlig hjälp av tips från det utvidgade kollegiet.

      Radera
  2. Det här är jättebra! Tack så mycket! Jag kommer att använda mycket av detta med mina Sv2-klasser. Men jag undrar, har du glömt att länka en fil i sista stycket under vecka 3? Det känns lite som om "denna sammanfattning" kunde ha varit en länk.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för respons och för ditt påpekande! Jag har tagit bort den meningen. Eftersom eleverna nu får en faktasammanställning i sitt häfte, behöver de ingen extra sammanfattning inför provet (hoppas jag i alla fall).

      Radera
  3. Länken till Nominalfraser.pptx i andra meningen under Vecka 2 fungerar tyvärr inte heller. Inte för mig i alla fall.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack igen! Jag har bytt ut länken och testat den, så nu ska den fungera.

      Radera